Too spontaneous for this world

Noo, just nu är jag sådär läskigt rastlös och förvirrad. Vill gör allt, samtidigt. Känsla av att världen är för stor och bred och livet för kort. Jag vet ju på ett ungefär vad jag vill, den verkliga utmaningen ligger egentligen bara i att solla ut relevant information. Jag behöver, eller vill veta långt ifrån allt tjaffs. Men just nu känns bara plugga distans som det allra mest dötrista man kan göra, fuck that. Eller plugga i över huvud taget. Det tar emot något enormt, om jag är traumatiserad eller om det helt enkelt bara inte är min grej återstår att se. Jag vet mitt nästa move i alla fall och tycker nog att jag får vara nöjd med det. Sen får jag helt enkelt se vart det tar mig. Men finns så mycket info, så mycket att bestämma, bestämma sig för. Och redan på fredag är en jävla deadline, som omfattar hela vårterminen fram till juni. Men vaffan? Varför kan man inte få vara spontan i den här världen? Är trött på den här ospontana kravbomben till samhälle, jag är ung och ska leva livet! Sen visst börjar en utbildning som jag nog gärna skulle gå i början på 2012 och vissa förberedelser kan komma att behövas. Men det är ett senare problem.

Sådär, nu känner jag mig lika spontan och fri som innan. Jag har redan gjort det stora beslut som behövs för tillfället. Och nu finns ingen återvändo. Äntligen, igen, vet jag inte exakt hur mitt liv kommer te sig den närmsta tiden. Den här gången mer fritt. Jag är verkligen för spontan för den här världen. Och så får det bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0