BYE BYE CYBER SPACE
BYE BYE facebook, qx och msn! På obestämd tid... Kanske aningen drastiskt, men kännde att the time has come...
Hej dans, fotboll, yoga, kärlek, vänner, plugg, måla, skapa, art for peace, solen, styrka, inre lugn... Mitt liv!
Hej dans, fotboll, yoga, kärlek, vänner, plugg, måla, skapa, art for peace, solen, styrka, inre lugn... Mitt liv!
Wish you woulda treat me like ya yacht
Känner mig -lite- förvirrad just nu, vet inte riktigt var jag ska börja liksom. Det har ju ändå vart en bra dag, så varför kan jag inte sätta fingret på. Det är för mycket hela tiden bara, så mycket, och det gör mig handlingsförlamad. Opassande nog. Man önskar ju att det var då man strukturerade upp sig själv och började bocka av, i en rasande fart. Men eftersom det mesta känns som evighetsprojekt har det tyvärr inte riktigt den effekten på mig. Så istället för att förgylla mitt liv som planen är att det ska göra, lyckas det bli ännu en belastning. Det är tur att det är tisdag snart igen.
Och trots den onödiga timmen och -200 spänn som inte fick hända, vilade mitt inre i någon slags ro. Det är framsteg i alla fall, och tillbakavägen är påtaglig. Det är nog inte långt kvar nu, - bara hela livet - .
Kan ändå inte låta bli att föreställa mig hennes kropp tätt emot min dansandes till theese streets. Hennes fulla närvaro och uppmärksamhet. Hennes mjuka hud mot min, hennes pulserande hals mot mina läppar. Hennes nyckelben, axlar, bröst, mage, lår. Hennes ögon och blick som säger allt, hennes armar kring mig, keeping me warm.
Och trots den onödiga timmen och -200 spänn som inte fick hända, vilade mitt inre i någon slags ro. Det är framsteg i alla fall, och tillbakavägen är påtaglig. Det är nog inte långt kvar nu, - bara hela livet - .
Kan ändå inte låta bli att föreställa mig hennes kropp tätt emot min dansandes till theese streets. Hennes fulla närvaro och uppmärksamhet. Hennes mjuka hud mot min, hennes pulserande hals mot mina läppar. Hennes nyckelben, axlar, bröst, mage, lår. Hennes ögon och blick som säger allt, hennes armar kring mig, keeping me warm.
You don't always get what you want, but what you negotiate
Jag måste erkænna att det hær kænns lite lustigt ændå trots allt, men bra. Fast egentligen, hur fan lyckas jag tappa bort mitt pass och bli kvar i Kenya. Alltså, sånt som bara hænder mig. Det kænns lite typiskt på något sætt. Jag tyckte ju att resan var lite kort och hade gærna passat på att uppleva lite mer nær jag ændå var på plats, och vad hænder? Jo, ødets ironi ordnar detta åt mig. Jag sæger då bara att det finns en mening med allt, æven fast det den hær gången dock kostade mig mitt pass med alla visum. Jag fick i alla fall ett rosa litet tillfælligt pass i utbyte. Dock obetydliga saker egentligen. Nu væntar en liten tripp till kusten och kritvita strænder efter ett "hårt" liv i Nairobis slumm Kibera innan det blir hem till det kind of efterlængtade livet hemma. Livet ær alltbra knasigt emellanåt.
