Uppsala i all ära men var är mina cyklar

Det är sånt här egentligen som man INTE ska låta suga ens energi, den går inte ens till någon annan utan rakt ut i tomma luften. Fast någonstans borde den hamna, någonstans borde den komma till användning? Kan energin gå helt förlorad, eller fortsätter den i det eviga kretsloppet oberoende av hur den tankades eller sögs ur någon eller något? Eller är det karma i energi för stunden, för tar slut eller minskar i det stora hela gör den inte. Varje sekund tankas ny med sin energi, därför finns det hopp? Men var tar energin vägen? Här är den i alla fall inte... men jag ska lära mig att bemästra den, även i såna här lägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0