Oljepasteller och papper inköpt, check! Nu ska jag bli konstnär? Ska bara komma in på skolan först också. Det är så det kan gå ibland när man inte har någon plan, då kan det hända att man blir kvar i 3 år? Fast skulle tippa på 1 eller två. Tack gud för distans! Jag gillar dock verkligen inte att inte ha något speciellt för mig på dagarna, men nu ikväll känndes det mycket bättre att komma tillbaka och in hit. Det var ju egentligen bara min insikt som tog mig hit, han inte lyssna på något annat. Men det är nog rätt? En katt har jag fått på köpet också, den vägrar lämna mitt rum? För en gångs skull känner jag mig lite vald i alla fall (och inte bara av katten)!!! Hann vara hemlös i ganska exakt 8 timmar kanske? Det är ganska bra jobbat i Buenos Aires lägenhetsdjungel... Nu ska jag nog packa upp allt och flytta in på riktigt! Betala också kanske? Hehe..

Varför inte diskutera lite politik på facebookchatten? På spanska?

Jobba 8-12 fem dagar i veckan i utbyte mot boende? Fortsätta till steg 7? Plugga i Argentina? Plugga i Sverige? Bellas Artes? Ironiskt om jag inte går min egen utbildning? Skita i redovisningen imorgon? Åka ut till en yogafarm tills den 17e? Ta tag i disken? Inte röka den där ciggen? Ha en sista filosofisk stund på min 1800-tals balkong? Utrota fredagsmysreklamen på Spotify? Gå igenom alla 1900? Sluta sitta och stirra runt omkring mig i rummet med tom blick?

Livet är inte bara fyllt av frågor utan fyllt av möjligheter också. Nej jag är inte förvirrad, jag är bara lite bortkommen.

Ni skulle känna gåshuden på min kropp just nu. Läser om den argentinska militärdiktaturen på 70-80 talet. Sitter på starbucks och började nästan gråta mitt bland alla överprisade kaffekoppar (fråga mig inte vad jag gör här). Ledsen och rörd på samma gång tittar jag ut på folklivet utanför på gatan. Det är så färskt. Många av de jag träffar föddes under den här tiden, det känns nästan lite overkligt. Massa information om vad som hände, men det är varför'et som intresserar mig. Som alla andra katastrofer, kaos i landet. Världens första Kvinnliga President hann sitta vid makten i två år, sen anklagades hon för korruption och störtades av militärjuntan? Är det bara jag eller finns det inte ett tydligt samband?

Varför är kvinnor så fruktanssvärt provocerande?

"Max 3 personer. LIKA MYCKET för att åka upp som för att åka ner". Välkommen, här bor jag!
Photo: Miriam Jødal (fisen)

Photo: Alma Camila

Ashungrig men spyfärdig. Den är mysig. Inte på topp med andra ord. Först hade jag bara ont i livslusten, sen i hjärtat, sen ville hjärtat spy. Nu vill hela jag spy. Var det den där kycklingempanadan må tro? Eller är det en protest. Dålig timing kanske. Så idag är livet verkligen piss helt enkelt, för omväxlingens skull. Ne, ska nog försöka få i mig något utan att spy och sen bara rådecka. Om Anouka kan sluta smaska...

Photo: Alma Camila

Alla hjärtans dag imorgon, men inget hjärta. Bokstavligt och bildligt, inte teoretiskt alltså.

Kandidatprogram i kulturentreprenörskap?

Jag tror jag tänker lite fel när jag tänker på livet. Kanske dags att inse sitt öde. ;-)

"min vän sa just att buenos är farligt,smutsigt och opunktligt. negativt sett alltså

Hämnden är ljuv, vänta du bara!

Vissa bilder kommer man bara alltid ha kvar i huvudet. Igår kändes mitt liv som en dröm. Idag är jag kär i den här staden, njuter varje sekund av alla dessa olika känslor. För jag om någon, vet att känslor är inget man ska ta för givet.

(Precis som sin mor, något med könet gick dock lite snett där på vägen...) Lite intressant information såhär på kvällskvisten, borde visserligen sova snart för hoppas på att "få lite pool" (nej Anouka, inte s****) imorgon innan klasserna börjar. Redan innan jag kom hit fick jag kontakt med en kvinna via internet, ni som känner mig vet att jag är en liten datanörd innerst inne och det är faktiskt ett väldigt bra sätt att träffa människor på. Speciellt om man kommer till en främmande plats! I alla fall, vi har pratat en del fram och tillbaka sen dess och vart på väg att ses flera gånger, för en middag, på klubb osv. Men det blev helt enkelt aldrig av och rann ut i sanden lite, speciellt med tanke på att jag åkte och reste också. Här om morgonen ser jag henne gå förbi mig och ut från en klubb, inser för sent att det är hon och känner inte riktigt för att skrämma hela gatan med min vackra whiskystämma genom att skrika efter henne. Skickar sms, men hon såg det inte förrän hon kom hem.

Tog upp kontakten på internet igen, för mycket riktigt visar  det sig vara henne jag sett. Kvinnan är allmänt mystisk, men så kommer det fram. Hon har flickvän nu och kan därför inte träffa mig längre. Jag som faktiskt inte (för en gångs skull ;-) hade några baktankar säger uppriktigt att jag är glad för henne skull, helt seriöst, eftersom vi från min sida bara skulle träffas med utgångspunkt som vänner. Kvinnans svar blir, Va.. är du? Ja, men damen ursäkta mig??!! För det första har vi inte ens träffats och om jag mot all förmodan hade fått för mig något i alla fall hade jag väl för fan sett till att vi hade setts för länge sen? Vill bara ge er ett exempel på den argentinska misstänksamma mentaliteten. Vad fan tror folk? Okej, de får tro vad de vill. Det intressanta är hur de uttrycker sig...


Well, you better watch up...