terinne

Now you should prepare for your birthday...? when the next cycle begins...

Det är något med Madrid, så fort man anländer och bara tagit sig ner i Metron fylls man av den där känslan av att här hör jag hemma.. Förra gången exakt samma sak, Barcelona gör mig i princip likgiltig i jämförelse.

Du är kvar imorgon bitti när jag vaknar va? Ingen tidig flight till Bali och lämnar en liten lapp?

Mitt hjärta slår små volter där inne.

Herhalde sana asik oldum ben.

Är påväg att göra det allra mest galna någonsin.

Nej idag ska jag verkligen inte göra någonting "viktigt", inte imorgon heller fan. Intressanta fenomen, den här veckan har nog varit en av mitt livs upptäckter. Tack Stockholm för att du levererar ett sånt underbart väder också mitt i allt ihopa.

FAN, hade inte Magic System spelat på fredag hade jag fan åkt till Turkiet imorgon för 998 spänn.

Ibland undrar jag vad fan ödet vill mig? Om man tar mitt senaste dygn t.ex. Jag missar bussen igår kväll på grund av felaktig information om tidsomställning och/eller trevligt sällskap. Alla hostel i hela Santiago är tydligen fullbokade?? så jag skjuter problemet till småtimmarna vilket resulterar i att jag får sova i baksätet på en liten typ bubbla klockan 7 på morgonen efter en förvisso trevlig natt. Halv 2 vaknar jag svettig och stel i den lilla bilen, utan tillgång till toalett och fläkt (öppnar bildörren) får jag tålmodigt vänta på min bil(flyg)värdinna som skulle komma tillbaka från doktorn vid 11, men kommer vid 2. Sen spenderar jag förvisso även en trevlig eftermiddag men missar bussen IGEN eftersom jag går efter dator (och stereo) klockan som går en timme innan, inser jag 30 minuter innan avgång, på andra sidan stan. Utan sovplats igen blir jag tillslut erbjuden soffan igen hos Lovi som jag lämnat dagen innan för att återvända till Argentina. Situationen är dock stressad så jag hinner inte få all tillräcklig information. Blir i alla fall skjutsad till tunnelbanan men när jag ska ta ur mina väskor ur bagageluckan ramlar alla mina mynt ut ur bröstfickan (bokstavligt alla pengar jag har kvar) så jag får snällt be om ett litet bidrag för att kunna åka tunnelbana. Väl på tunnelbanan inser jag att jag har glömt mitt pass och mina kreditkort i baksätet på bilen, vars ägare ska till New York tidigt imorgon bitti. Tunnelbanan är näst intill packad och jag lider med mina tunga väskor de 6 stationerna och kämpar mig upp till telefonautomaterna. Samtal och mynt 1 svarar Lovi men jag fattar inte telefonautomaten så hon hör mig inte. Samtal 2 svarar roomien, men pengarna tar slut innan L hinner komma till telefonen. Samtal 3och mitt sista mynt ringer jag FEL. Får gå och växla mina sista tior till en 100 och ringer 2 gånger till. Upptaget. Tappar tålamodet och ringer för andra gången på ett dygn med min svenska mobil, 18 kr minuten. Så nu är jag äntligen här, med 100 chilenska pesos kvar (1.30 kr) och kan ju knappast ta bussen imorgon klockan 7 som planerat. Varför kommer jag inte här ifrån? Vad fan vill ödet mig?

Åh, perfekt sätt att vakna på såhär en morgon som denna. Med Gloria Trevi (tack Lovi) och världens sötaste mail (tack Miri). Och jag är uppe 11, vet inte på hur länge jag vart det? Varför ska jag vara så påverkad av rutiner? Nej, nu är det dags att flytta på sig lite. Lite, är det tänkt. Men just nu har jag en känsla av att jag inte kommer tillbaka då direkt ändå? Mitt hjärta flyger lite, fladdrar lite i hörnen. Kanske lika bra att packa ihop i alla fall...

Överallt är dom, överallt. Men jag klagar inte. Nej nej, inte alls. Njuter var eviga sekund och låter bägaren rinna över. Kan det bli för mycket? Kanske inte egentligen, så länge man vet var det rinner. Överallt, överallt, överallt.

Ja, man lever bara en gång? Eller hur var det? Ikväll lever jag bara en gång i alla fall, och som alla säger lite klychigt.. Man ångrar det man aldrig gjorde mer än det man gjorde? Ja men lite chanser måste man ta.. Man vet aldrig vad det ena är som leder till det andra. Därför måste man pröva...

Jag tror jag är kär i min framtidsplan... Men en sak i taget nu. Först ut börjar nästa veckan och till mitten av juli! Det andra tar vi sen. Blir snurrig, rädd och uppspelt på samma gång av att tänka för mycket. Men jag älskar det.

(Precis som sin mor, något med könet gick dock lite snett där på vägen...) Lite intressant information såhär på kvällskvisten, borde visserligen sova snart för hoppas på att "få lite pool" (nej Anouka, inte s****) imorgon innan klasserna börjar. Redan innan jag kom hit fick jag kontakt med en kvinna via internet, ni som känner mig vet att jag är en liten datanörd innerst inne och det är faktiskt ett väldigt bra sätt att träffa människor på. Speciellt om man kommer till en främmande plats! I alla fall, vi har pratat en del fram och tillbaka sen dess och vart på väg att ses flera gånger, för en middag, på klubb osv. Men det blev helt enkelt aldrig av och rann ut i sanden lite, speciellt med tanke på att jag åkte och reste också. Här om morgonen ser jag henne gå förbi mig och ut från en klubb, inser för sent att det är hon och känner inte riktigt för att skrämma hela gatan med min vackra whiskystämma genom att skrika efter henne. Skickar sms, men hon såg det inte förrän hon kom hem.

Tog upp kontakten på internet igen, för mycket riktigt visar  det sig vara henne jag sett. Kvinnan är allmänt mystisk, men så kommer det fram. Hon har flickvän nu och kan därför inte träffa mig längre. Jag som faktiskt inte (för en gångs skull ;-) hade några baktankar säger uppriktigt att jag är glad för henne skull, helt seriöst, eftersom vi från min sida bara skulle träffas med utgångspunkt som vänner. Kvinnans svar blir, Va.. är du? Ja, men damen ursäkta mig??!! För det första har vi inte ens träffats och om jag mot all förmodan hade fått för mig något i alla fall hade jag väl för fan sett till att vi hade setts för länge sen? Vill bara ge er ett exempel på den argentinska misstänksamma mentaliteten. Vad fan tror folk? Okej, de får tro vad de vill. Det intressanta är hur de uttrycker sig...


Well, you better watch up...

Always stuck somewhere!!! Nej, det ar da inte latt, detta backpacking liv. Forstar seriost INTE folk som reser i flera manader, hur orkar man? Nejda, jag klagar inte. Ar mer an nojd med denna resa, och aven mer an nojd med att atervanda till mitt kara Buenos Aires om en vecka. Nu racker det! Haha, nejda, men forst ska vi bara ta oss harifran. Ar man dock chill och experienced travelers som oss, kan det handa att nar man val kommer till bussterminalen runt 15, finns det bara tva bussar till Rio de Janeiro. En gick klockan 11 och den andra gar 23.45. Da galler det att vara inovativ och hitta pa nagot riktigt smart och experienced. Om 2 timmar bussar vi vidare till Paraty, bevarat fran 1700-talet fick vi hora av tva svensktalande brassar som hittade oss pa stranden har i Ubatuba igar. Inga battre kallor pa det. Sa Rio far tyvarr vanta tills imorgon med att vi ska komma gungandes med vara celulitlår pa Copacabana och Ipanema.

Ja, visst hamnade man i Uruguay. Nagot random och/eller aningens oovervagt lade sig till sist kanslan over mig; jag har bestamt mig! Men havet ar svinkallt sa trots beachpartyn med gratis whiskey drar vi nu vidare! Planen var 2 dagar sen men det fanns varken bussar norr ut eller boende sa helgen har minst sagt varit ett aventyr. Da har man planka pa hostel avbockat pa att-gora-i-livet listan ocksa. "Det sover tva tjejer dar..", "Dom at allt", "Vad ar det for sprak?" trots alla kommentarer (som de ej tror vi forstar) och konstant utstirrning har vi anda lyckats glida runt ratt bra har i Punta del Diablo.. Alla undrar hur fan tva svenskar har hamnat i en liten (men fullpackad) turistort Uruguay? Men halla vi ar faktiskt inte the only backpackers! Igar va vi pa en liten trip till Brasilien, bara sadar! Ikvall ska vi dit igen!

Ett tips inför nästa nyår: När du tröttnar på sällskapet och/eller situationen (om du gör det) kl 4 på natten, eller bara vill pröva något nytt och/eller spännande. Det sägs ju att nyår speglar det kommande året. Gå bara random rakt ut från klubben, vinka till dig en taxi och åk 10 kvarter till kvällens ursprungliga plan som inte blev av p.g.a. att vissa människor ändrade sig i sista sekund. Sitter man bara tillräckligt länge i baren kommer till slut ställets snyggaste och intressantaste person fram. Bara ett tips alltså...