Tut, tut, brum, brum. Här rullar jag!

Nej alltså nu får jag sluta tänka så jäääävla myckeeeet!!! Kan jag bara sluta planera allt i fucking minsta detalj, överväga hit och dit om jag skulle göra så eller si eller på ett helt annat sätt och vad som händer om jag gör så eller om det kanske blir bättre om jag gör så, eller inte alls, eller så..... Ja, ni fattar poängen. Jag blir helt galen på mig själv, när jag kommer på mig själv. Blir väl ganska galen annars också men inte så jag märker det!! Haha jo märker det gör jag allt, speciellt ibland att det gåt lite för extra långt. Visst är det bra att jag kan tänka, verkligen jättebra, tänk om jag inte kunde det i över huvud taget. Men det finns en gräns, ett streck som jag draaar precis Här.

Vad skönt det skulle vara att bara leva, vilket jag lyckas med för det mesta - men ändå är det den där lilla delen av hjärnan som ständigt går på högvarv. Såja, lugna ner dig nu lilla hjärnan. Slappna av, ta ett djupt andetag. Spontanitet, det är mitt nya ord. Nu ska jag satsa, visst jag är ganska bra för det mesta och alla mina livsfilosofier ligger ändå djupt rotade inom mig och inget kan rubba dem, men ibland kommer ju det stressade vardagsmonstret fram i alla fall. Det är lisom så det är när man lever i civilisationen, nån gång snart ska jag bosätta mig på en öde ö och dricka kokosnötvatten till frukost, lunch och middag. Seeeriööööst alltså, give me a break! Bara vara, inte tänka, handla på impuls, bara tuta och köra, 30 km/h för fort om man känner för det, göra u-sväng om det passar bäst, stanna på rött, gasen i botten på grönt. Tut, tut, brum, brum. Här rullar jag!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0