Inte utan lila, nej hellre dör jag!

Ja, skinnjacka som jag trodde var grå blir bara mer och mer grön och mina strumpbyxor ser inte ens lila ut? Men men, man ska inte kräva för mycket... Det var varmt i helgen i alla fall och man slapp pälsa på sig. Sitter här och äter mörk choklad (som vanligt) med hallonsmak! Ny vecka igen imorgon med skola, träning och körlektioner. Måste komma ikapp igen, jag som svor på min själ att inte komma efter... Så farligt är det inte, men iaf. Tiden bara går, veckorna flyter på, hyffsat fort. Men vart är allt på väg egentligen? Vart vill tiden komma någonstans? Ibland känns det som om man bara går omkring och väntar och gör allt det nödvändiga under tiden. Vad är det egentligen man väntar på? Och hur länge ska man behöva vänta, var är du?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0