Mystiskt och spännande

Det är väl nästan det här som är bäst, att leva i det där ovetandet. Egentligen alltså, så länge man inte går sig själv på nerverna, men jag gör ändå inte det längre, orkar inte överanalysera. Men ändå den där spänningen i att inte veta, varken med det ena eller det andra, fortfarande fullt av möjligheter och kan fortfarande bli precis vad man gör det till. Samtidigt är det väl en ganska uppgiven handling, ett ganska luttrad sätt att se på saker och ting. Men precis, jag orkar inte bry mig helt enkelt. Det blir som det blir och vad jag gör det till. Det blir bra helt enkelt, och spännande. Livet är fortfarande fullt av möjligheter, inget sumpat, inget förlorat. Mystiskt och spännande, precis som det ska va!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0