terinne

Kan någon berätta för mig varför man flyr kylan, men sen när första advent kommer blir man lite nostalgisk och skulle tycka det var mysigt med kyla och mörker, så länge man får vara inne bland levande ljus, pepparkakor och glögg. Varför tycker man det nu? Det var exakt samma sak i Brasilien också, i alla fall på självaste julafton. Varför kan man aldrig vara nöjd? Inte att jag inte är nöjd med att vara här, men varför i h-vete smygtrånar jag nu efter det jag flydde från?