Lita på ödet
Juuuul, ja då var den här igen då, och nästan passerad. Det är lätt att längta tillbaka till något man inte har men inte lika lätt att uppskatta det igen när man väl har det, att vi människor ska vara så komplicerade, och otacksamma. Fast jo om jag tänker efter har jag tyckt att det vart mysigt med jul trots allt och faktiskt uppskattat det ganska mycket, men inte alls lika starkt som jag trånade efter det för ett år sen, ett halvt jordklot bort. Nu trånar man tillbaka ett jordklot bort, att man aldrig ska vara nöjd alltså. Fast i år ville jag ju fira jul hemma så därför jag inte åkt utomlands ännu, så jag ska sluta klaga, jag är FAKTISKT nöjd. Bättre kan det int va, gäller att ha den inställningen för så är det faktiskt!! Visst jul är inte sådär jättespeciellt, men det är ganska mysigt - och framför allt ska den firas i Sverige. Där har man i alla fall en anledning till att återvända hem år efter år, så ska det va!!
Annars vette fan, livet rullar på. Precis som det ska, som vanligt dårå enligt mig, kanske inte enligt många andra. Men man mår så mycket bättre när man är nöjd med tillvaron även fast den inte är idealisk, även fast jag på sätt och vis tycker att den alltid är det. Vet inte hur jag ska förklara, men det finns helt enkelt en mening med allt och det är som det är av en anledning och det förändras hela tiden precis så som det ska. Tillfredställelse var ordet, jag fortsätter framåt!
Och hur det än blir, blir det bra! Sen kan man alltid hoppas eller vänta på det man vill, för det kommer så småning om. Och är det inte nu så var det inte meningen. Men jo fan IMORGON är det meningen... Det bara är det. Jag vet.
Annars vette fan, livet rullar på. Precis som det ska, som vanligt dårå enligt mig, kanske inte enligt många andra. Men man mår så mycket bättre när man är nöjd med tillvaron även fast den inte är idealisk, även fast jag på sätt och vis tycker att den alltid är det. Vet inte hur jag ska förklara, men det finns helt enkelt en mening med allt och det är som det är av en anledning och det förändras hela tiden precis så som det ska. Tillfredställelse var ordet, jag fortsätter framåt!
Och hur det än blir, blir det bra! Sen kan man alltid hoppas eller vänta på det man vill, för det kommer så småning om. Och är det inte nu så var det inte meningen. Men jo fan IMORGON är det meningen... Det bara är det. Jag vet.
I know where to put all the puzzle bits
Vad sägs om att gå och lägga sig kanske? Hm.. Råkade sova middag idag men snart borde det väl ändå vara dags igen. Länge sen jag "råkade" sova middag, det märks verkligen att det är slutet på terminen och jag BALLAT ur. Fast jag har faktiskt försökt idag, så gott det gick. Ska försöka få det mesta gjort nu innan fredag i alla fall, så jag kan slappna av sen fullt ut och dra till solen och chilla och allt vad jag vill göra. Trots att jag är lite urballad diggar jag faktiskt mitt liv för tillfället, det går inte helt enligt planerna men det känns ändå som om jag har pusslet under kontroll om man säger så. I know where to put all the bits, bara det att jag inte lagt alla bitar ännu - men varför ha så bråttom?? Okej, det finns vissa anledningar till viss del men jag är som jag är och det är som det är. Jag vet ändå att det kommer bli så, inte när och inte hur och inte var, men hey, man kan inte veta allt heller.
Wooow, det händer mycket nu i alla fall men jag känner ändå att jag borde vara lite mer med nära och kära, har vart lite dålig på det på senaste tiden. Nu får jag skärpa mig, känner ju faktiskt av att det fattas i mitt liv men det är lätt att ändra på. Nu ere snart jul i alla fall och sen är det bara att ta i tu med alla andra planer och grejer jag har på G. Det kommer bli stort, yey! Vet som vanligt inte alla detaljer of course, men jag jobbar väl på bra här tycker jag nog ändå... Får ta och bita ihop lite nu för fan bara och få allt överstökat - gäller det mesta. Got nothing to loose! GET UP!
Wooow, det händer mycket nu i alla fall men jag känner ändå att jag borde vara lite mer med nära och kära, har vart lite dålig på det på senaste tiden. Nu får jag skärpa mig, känner ju faktiskt av att det fattas i mitt liv men det är lätt att ändra på. Nu ere snart jul i alla fall och sen är det bara att ta i tu med alla andra planer och grejer jag har på G. Det kommer bli stort, yey! Vet som vanligt inte alla detaljer of course, men jag jobbar väl på bra här tycker jag nog ändå... Får ta och bita ihop lite nu för fan bara och få allt överstökat - gäller det mesta. Got nothing to loose! GET UP!
Nu flyr jag landet i alla fall
Trodde jag själv att jag skulle göra något eller? Undrar det jag.. Jo, men det trodde jag väl? Haha, jag borde känna mig själv bättre vid det här laget. Men tydligen inteee... önsketänkande kallas det. Whatever, allt löser sig ändå alltid till slut. Så varför oroa sig, varför stressa, varför noja? Everything's just like it should be. Nu flyr jag landet i alla fall, till ännu kallre breddgrader men i all fall! So long Sweden, right back at ya!!!!
Kom igen så åker vi!!!
Jag kanske borde överväga det här med att göra det jag borde, men jag har verkligen INGEN som helst lust. Det bara går inte, jag är som handlingsförlamad på den punkten. Det hela började väl med att jag hittade en sista minuten resa till Brasilien klockan 11 ikväll och seriöst övervägde att satsa och började ta reda på info om de vackraste stränderna utanför Recife. Flyg tur&retur för 2 lax!!! Galnare kan det inte bli! Väl på plats är det bara för mig att sköta snacket och leta upp boende för mindre än 100 kr natten!!! Okej, Recife är Brasiliens farligaste stad men det är som mitt andra hem nu och jag vet hur man handskas med de där typerna nu. Alltså 2 veckor i Brasilien för mindre än 3 500, inte konstigt att jag blev VILD! Det brukar sluta så... Dock kan jag inte idag för imorgon åker jag till Tallinn och jag bara måste fira jul i Sverige i år... Men nån gång snart ska jag lätt bestämma mig dagen innan och bara åka någon stans. Man måste våga ta lite risker här i livet! Runt nyår kommer jag inte kunna hålla mig längre, då smäller det! Förhoppningsvis får jag sällskap på också? =)
Nä, nu ska jag nog på allvar överväga det här med att ta tag i mina plikter. Annars känns det ju lite onödigt att jag åkte hem bara för att göra det liksom... Herregud, snälla lusten och orken, våldgästa mig för en liten stund? Jag orkar inteeeeeeeeeeeeeeeeeeeee!! Hmpft....
Nä, nu ska jag nog på allvar överväga det här med att ta tag i mina plikter. Annars känns det ju lite onödigt att jag åkte hem bara för att göra det liksom... Herregud, snälla lusten och orken, våldgästa mig för en liten stund? Jag orkar inteeeeeeeeeeeeeeeeeeeee!! Hmpft....
Tut, tut, brum, brum. Här rullar jag!
Nej alltså nu får jag sluta tänka så jäääävla myckeeeet!!! Kan jag bara sluta planera allt i fucking minsta detalj, överväga hit och dit om jag skulle göra så eller si eller på ett helt annat sätt och vad som händer om jag gör så eller om det kanske blir bättre om jag gör så, eller inte alls, eller så..... Ja, ni fattar poängen. Jag blir helt galen på mig själv, när jag kommer på mig själv. Blir väl ganska galen annars också men inte så jag märker det!! Haha jo märker det gör jag allt, speciellt ibland att det gåt lite för extra långt. Visst är det bra att jag kan tänka, verkligen jättebra, tänk om jag inte kunde det i över huvud taget. Men det finns en gräns, ett streck som jag draaar precis Här.
Vad skönt det skulle vara att bara leva, vilket jag lyckas med för det mesta - men ändå är det den där lilla delen av hjärnan som ständigt går på högvarv. Såja, lugna ner dig nu lilla hjärnan. Slappna av, ta ett djupt andetag. Spontanitet, det är mitt nya ord. Nu ska jag satsa, visst jag är ganska bra för det mesta och alla mina livsfilosofier ligger ändå djupt rotade inom mig och inget kan rubba dem, men ibland kommer ju det stressade vardagsmonstret fram i alla fall. Det är lisom så det är när man lever i civilisationen, nån gång snart ska jag bosätta mig på en öde ö och dricka kokosnötvatten till frukost, lunch och middag. Seeeriööööst alltså, give me a break! Bara vara, inte tänka, handla på impuls, bara tuta och köra, 30 km/h för fort om man känner för det, göra u-sväng om det passar bäst, stanna på rött, gasen i botten på grönt. Tut, tut, brum, brum. Här rullar jag!!
Vad skönt det skulle vara att bara leva, vilket jag lyckas med för det mesta - men ändå är det den där lilla delen av hjärnan som ständigt går på högvarv. Såja, lugna ner dig nu lilla hjärnan. Slappna av, ta ett djupt andetag. Spontanitet, det är mitt nya ord. Nu ska jag satsa, visst jag är ganska bra för det mesta och alla mina livsfilosofier ligger ändå djupt rotade inom mig och inget kan rubba dem, men ibland kommer ju det stressade vardagsmonstret fram i alla fall. Det är lisom så det är när man lever i civilisationen, nån gång snart ska jag bosätta mig på en öde ö och dricka kokosnötvatten till frukost, lunch och middag. Seeeriööööst alltså, give me a break! Bara vara, inte tänka, handla på impuls, bara tuta och köra, 30 km/h för fort om man känner för det, göra u-sväng om det passar bäst, stanna på rött, gasen i botten på grönt. Tut, tut, brum, brum. Här rullar jag!!
Att skriva en bok
Nämen titta, nu sitter jag här igen. Ganska skönt att skriva av sig emellanåt faktiskt!! Det kanske blir en bok till slut i alla fall... Ja men lätt!! Borde verkligen börja på min bok snart, som jag kommer bli världskänd för... Grejen är bara den att jag har storyn på tungspetsen, och vid nåra tillfällen har den hoppat fram, liksom bara uppenbarat sig för mig men lika fort glömmer jag bort det igen och kommer liksom inte på det!!! Jag är väl inte redo ännu antar jag, men den ligger där och lurar.. Nästa gång måste jag fan skriva ner det!!! I alla fall, livet idag var ganska chill... förutom att internet cpade sig imorse när jag verkligen behövde det och jag stressade ihjäl mig till något som inte ens blev av sen... Men jag fick förberedelsen gjord i alla fall! Tack gode gud för det! Bella pluggar igen, ett mirakel! Bara den här veckan nu, sen åker jag till Tallinn, sen är det snart jul. Det känns himla konstigt faktiskt. Förra året satt jag och svettades i ett 30gradigt Brasilien och hade sjuk hemlängtan (i alla fall på självaste julafton) och bara drömde om att vara hemma och baka chilichokladtryffel... Nu tycker jag inte alls det är lika spännande längre även fast jag för en tid sen såg fram emot att fira jul i Sverige för en gångs skull, och nyår som jag inte gjort på två år! Fast nu vet jag inte längre, vill mest åka utomlands och slippa alla förväntningar (främst mina egna)... Okej det märks att gamla Bella är tillbaka, som alltid skriver extreeemt långt men här sätter jag stopp nu innan det går för långt...
Never stop! Never give up!
Jag blir helt galen, men ändå inte. Okej, nu var det ett bra jävla tag sedan jag skrev. Kanske borde inse att det här inte är min grej, men det vill jag inte inse. För jag tror ändå på något sätt att det skulle kunna vara det. Vad jag nu grundar det på vet jag dock inte. Nu är det i alla fall helt plötsligt december och jag har redan vart hemma i 4 månader, heeelt galet. En jävla massa som hänt ändå de senaste fyra månaderna, mycket som förändrats, och mycket som bestått. Något speciellt som verkar vara extremt långvarit vakar ständigt över mina tankar, jag undrar seriöst hur länge det ska vara såhär. Helt ärligt så har jag ingen aning. Helt ärligt så vet jag inte så mycket om mitt liv den kommande tiden, förutom att jag måste gå klart fucking jävla gymnasiet och verkligen ska börja satsa på dansen. Sen ska jag nog börja i terapi också och i april ska jag ju till Kina!! Resten känns såhär ganska luddigt, det blir helt enkelt ett äventyr att se hur saker och ting artar sig... Helt galet alltihopa ändå, emellanåt vet jag varken ut eller in eller upp eller ner, knappt höger eller vänster. Senaste veckorna har jag vart så extremt trött, vilken är förståeligt. Ett läsår borde ha 3 terminer, december blir alltid såhär.
Galet, galet, galet. Vet iof inte riktigt vad det är jag tycker är så jävla galet, men det är ett ord som kommer upp om och om igen i mitt huvud. Mest allting tror jag, men det är ju det som är sjävla tjusningen med livet också å andra sidan. Egentligen ska man sluta klaga så jävla mycket, och uppskatta sitt liv lite mer va. Visst har man sina stunder, men ibland får man sluta tönta sig alltså. Visst det gamla klassiska att det finns de som har det värre, men det är fan sant alltså. Innerst inne har jag ändå svar på det mesta och jag vet hur jävla bra jag har det, trots allt som hänt bla bla bla. Ändå lullar man omkring i nån jävla svart på vitt värld och leker att man har en svår period. Vem fan har inte en svår period? Det är bara att inse, livet är svårt. Eller svårt och svårt skulle jag nog inte kalla det egentligen. Och om jag tänker efter är jag nog bland de lyckligaste i världen, med vissa undantag. Jag har svar på så mycket som andra inte ens frågat sig själva, bara det är rena lyxen. Jag ska inte klaga någonstans, förutom det där töntigt ytliga - vad ska jag göra med mitt liv - som jag ändå REDAN har svaret på, även fast allt känns lite konstigt ibland. Men det hör väl till, antar jag. Never stop, never give up!
Galet, galet, galet. Vet iof inte riktigt vad det är jag tycker är så jävla galet, men det är ett ord som kommer upp om och om igen i mitt huvud. Mest allting tror jag, men det är ju det som är sjävla tjusningen med livet också å andra sidan. Egentligen ska man sluta klaga så jävla mycket, och uppskatta sitt liv lite mer va. Visst har man sina stunder, men ibland får man sluta tönta sig alltså. Visst det gamla klassiska att det finns de som har det värre, men det är fan sant alltså. Innerst inne har jag ändå svar på det mesta och jag vet hur jävla bra jag har det, trots allt som hänt bla bla bla. Ändå lullar man omkring i nån jävla svart på vitt värld och leker att man har en svår period. Vem fan har inte en svår period? Det är bara att inse, livet är svårt. Eller svårt och svårt skulle jag nog inte kalla det egentligen. Och om jag tänker efter är jag nog bland de lyckligaste i världen, med vissa undantag. Jag har svar på så mycket som andra inte ens frågat sig själva, bara det är rena lyxen. Jag ska inte klaga någonstans, förutom det där töntigt ytliga - vad ska jag göra med mitt liv - som jag ändå REDAN har svaret på, även fast allt känns lite konstigt ibland. Men det hör väl till, antar jag. Never stop, never give up!
Beslutångest inför fel sorts beslut
Snart är det Prison Break som har en hedersplats på veckans tvtittande (den enda timmen i veckan jag kollar på tv wtf). Jag är väl förmodligen den enda som fortfarande kollar på det? Lite tjatigt är det väl kanske, men PB i mitt hjärta för alltid ändå alltså! Måste kolla säsong 1 och 2 igen!!! Har pluggat lite körkortsteori, det går väl sådär men jag kämpar på, och fixat med musiken på datorn (något som man kan ägna timmar åt alltså). Har nog äntligen löst mitt jackproblem också tror jag, eller jaa hoppas jag väl.. Att det ska vara så svårt! Haha.. Som S sa, jag har svårt att bestämma mig för värsta småsakerna men sticker iväg ett år till Brasilien hur som helst.. Haha, ja bra konstig är jag ibland alltså. Kanske borde tänka över min prioritet, den är nog ganska vrickad! Men det är ju sant.. Det är mycket svårare att bestämma sig för vilken jacka man ska köpa än för att sticka iväg ett år till Brasilien! Konstigt men sant.. Ja, jag är nog sjuk! :P
Ny vecka, nya möjligheter
Wow, söndag kväll igen. Måste verkligen sova snart, ska upp typ halv 6 imorgon för en 3 h och 20 min lång körlektion imorgon bitti kl 7!!! Buhu, må det inte vara sådär sjuukt kallt då! Men det ska ju bli varmare igen nu har jag hört... Inte långt kvar till uppkörningen nu (längtar tills jag får den där lilla plastbrickan) och på fredag skriver jag ju teorin! Jaaa, då kan ni säkert tänka er hur min vecka kommer se ut... Helgen hart vart mys i alla fall så nu är jag laddad igen! Så mycket att göra och hålla reda på! Men jag klarar allt, utan problem! Konsten är att andas! Och det där ljuset, tanken på framtiden (och nuet) i bakhuvudet och den där känslan i bröstet...
Softa på soffan
Seriöst, vad hände med partybella? Har hon dött eller? Nej, hon tar det nog bara lugnt ett tag. Chillar. Väntar på bättre tider! Bra för levern är det ju också, den är säkert jätteglad! Har bäddat ner mig i soffan och kollar på film, inte var det bättre igår. Haha. Snart får jag besök i alla fall så man slipper känna sig så ensam i vintermörkret. Kommer nog seriöst aldrig våga åka tunnelbana igen (kollar på Beck). Buhu, polis ska jag inte bli i alla fall! Allt är så grått och trist! Kul liv lixom. Nej, jag känner mig mer kreativt lagd. Musik, dans, inredning och språk! Ja, jag väntar på bättre tider med andra ord. Herregud, jag har hela livet framför mig! Så mycket att se fram emot. Så länge kan jag gott softa på soffan ibland på lördagskvällarna, ingen har dött av lite färre kalorier. Nej, nu tillbaka till Beck innan de andra kommer. Fan, jag som skulle hinna klä på mig i pausen (sitter här i morgonrock), haha!
När det är 0gradigt hammrar man
Heeej igen! Jahaja, då var höstlovet nästan slut igen då. Tråkigt då, eller inte! Livet går vidare! Det ända som är lite tråkigt är att det är nollgradigt ute och jag kollade på massa vinterjackor igår men köpte ingen!! Tänkte att jag har väl lite tid kvar för att bestämma mig! Men ack så fel man kan ha! Fast jag överlever nog med halsduken virad några varv, min nya gosiga mössa och stora fleesevadderade vantar! Buhu, trots allt ser jag fram emot att trotsa kylan!! Det är som om ödet ger mig små tecken hela tiden, lite var stans kommer de in i bilden! Måste ringa och berätta för mamma! Haha, hon är verkligen plågad med alla mina kärlekshistorier!
Äntligen är guldramarna med det svarta sammetstyget på plats! Det blev sjukt snyggt, en av de fyllda med alla mina Brasilien örhängen! Vem har sagt att man ska få njuta av de vackra tingen bara när de hänger i mina öron?! Sammetstyg är dock helt sjukt dyrt! Köpte dessutom alldeles för mycket igår på min regniga stanrunda med S efter att jag vart ute och halkat på Bromma halkbana. Det var verkligen sjukt läskigt när bilen sladdade och snurrade flera varv, men vi tjöt av garv varje gång! Sen fick jag skjuts till Solna Station (den stationen förföljer mig verkligen) av kvinnan som berättade om när hon var ung och orädd och hade skaffat körkort i Iran direkt när hon fyllde 18 (nu var hon på banan igen med svenskt körkort ). Hon och hennes man var väldigt trevliga! Nej nu måste jag äta något och dammsuga upp alla slamsor sammetstyg som ligger på vardagsrumsgolvet tillsammans med massa nubb! Jag har verkligen ont i pekfingret efter allt hammrande!
Ps. Ni vill inte köra in i ett träd i 90 km/h. Ds.
Äntligen är guldramarna med det svarta sammetstyget på plats! Det blev sjukt snyggt, en av de fyllda med alla mina Brasilien örhängen! Vem har sagt att man ska få njuta av de vackra tingen bara när de hänger i mina öron?! Sammetstyg är dock helt sjukt dyrt! Köpte dessutom alldeles för mycket igår på min regniga stanrunda med S efter att jag vart ute och halkat på Bromma halkbana. Det var verkligen sjukt läskigt när bilen sladdade och snurrade flera varv, men vi tjöt av garv varje gång! Sen fick jag skjuts till Solna Station (den stationen förföljer mig verkligen) av kvinnan som berättade om när hon var ung och orädd och hade skaffat körkort i Iran direkt när hon fyllde 18 (nu var hon på banan igen med svenskt körkort ). Hon och hennes man var väldigt trevliga! Nej nu måste jag äta något och dammsuga upp alla slamsor sammetstyg som ligger på vardagsrumsgolvet tillsammans med massa nubb! Jag har verkligen ont i pekfingret efter allt hammrande!
Ps. Ni vill inte köra in i ett träd i 90 km/h. Ds.
Idag är det torsdag
Sitter här i soffan med min utsökta snabblatte och två knäckebröd mackor. Hur klarade jag mig utan knäckebröd i ett helt år? Det har fortfarande inte gått in i mitt huvud!!! I fortsättningen får jag helt enkelt börja importera om jag ska bosätta mig på någon plats i världen där det inte finns knäckebröd igen!! Uhu... Ska iväg på yoga lite senare. Annars känns det som om hela dagen redan har passerat, jag skulle inte sova så länge ju! Men låg uppe till halv 3 och gjorde gud vet vad så det var väl ganska behövligt och jag drömde så mysiga drömmar! You're always in my dreams babe! Soon not to become dreams?! I alla fall, lika bra att hela dagen redan har gått för det betyder att tiden går fort och snart är det dags igen! Helt sjukt vad mycket det finns att se fram emot nu framöver, så höstlovet är ganska klent i jämförelse med det vill säga!
Har inte vågat titta på termometern ännu, men det ser väl inte sådär jättekallt ut? Vattnet ligger lugnt och stilla i alla fall, så det blåser nog inte! Trevligt vore förståss med en annan färg på himmelen men man kan inte få allt! Nej nu ska jag fortsätta fundera på vilken konsult jag ska anlita och plugga lite mer teori! Måste fixa med all musik på datorn också!
Man ska inte tro att det bara är över Sverige det ligger gråa moln, även fast det vore lite trevligt emellanåt att få se det som faktiskt finns där bakom...
Har inte vågat titta på termometern ännu, men det ser väl inte sådär jättekallt ut? Vattnet ligger lugnt och stilla i alla fall, så det blåser nog inte! Trevligt vore förståss med en annan färg på himmelen men man kan inte få allt! Nej nu ska jag fortsätta fundera på vilken konsult jag ska anlita och plugga lite mer teori! Måste fixa med all musik på datorn också!
Man ska inte tro att det bara är över Sverige det ligger gråa moln, även fast det vore lite trevligt emellanåt att få se det som faktiskt finns där bakom...
Eh, blogga var det ja...
Det här verkar ju vara ett helt hopplöst fall, jag som hade så stora planer. Får ta och kolla över dem igen. Vill man uppnå saker och ting kan det behövas en ansträngning, precis, det kan behövas. Det största hindret är dock tidsbrist, men det behöver kanske inte ta så jättelång tid? En liten kvart kan man väl klämma in (fast det tar alltid längre tid än man tror)? Annars vet jag inte, fullt i huvudet men tomt i fingertopparna. Nä, ska jag ta och skärpa mig? Mest för min egen skull. Men som idag, har jag verkligen gått omkring i morgonrock hela dagen och egentligen haft hur mycket tid som helst. Det var iof första gången på väldigt länge och förmodligen anledningen till att jag sitter här! (Jaha, där ser man). Fenomenet kallas höstlov och är inte speciellt långvarande. Men äh, det här fixar jag va? Hur som helst ska jag försöka sova nu. Även fast såna här dagar inte är speciellt bra så behövs de också. Första halvan gjorde jag iof bara massa nytta, det var först lite senare det spårade ur och den här känslan smög sig på. Men jag har mått så (fruktansvärt) bra så pass länge nu att det är väl på tiden. Måste komma ut imorgon, jag får sluta upp med att vara så extremt osocial (även fast jag trivs ganska bra med det emellanåt). Kanske en sväng förbi biblioteket, köpa svart sammetstyg till min örhängstavla, gå på yoga, kanske ta en fika. Snart är det dags igen! *Längtar*
Bara för att en bild i varje inlägg är ett måste och jag inte skulle banga. Mexico i januari och februari kanske?
Den där känslan av otillräcklighet
Det är intressant det här med hur mycket man ska hinna med egentligen, var ska man få all tid ifrån? Jag menar, ett dygn har bara 24 timmar. Ändå ligger den där känslan där av otillräcklighet, det finns så mycket men man hinner så lite. På ett plan handlar det säkert om hur effektiv man är, men ändå... Livet är så kort! Hjälp, vad ska jag ta mig till? Jag vill göra allt samtidigt och befinna mig på flera platser i världen på samma gång! Fast inte så mycket man kan göra förutom att acceptera läget som det är, infinna sig där man befinner sig i livet och flyta med. Lugn bara lugn, allt ordnar sig?
Med två rökmoln bakom oss ska vi korsa varandras väg
Ja, för lite mer än en vecka sedan kunde man fortfarande sitta på berget med den här utsikten och äta middag. Men det är rätt trevligt nu med, och sådär fuktansvärt kallt är det ju inte, fast det är nog mest jag som vant mig. Men som igår, det är nästan lite mysigt deprimerande när himmelen är så grå den kan bli och regnet liksom smälter ihop med luften. Då är det tillåtet och bädda ner sig hemma en hel dag och bara ladda ner massa bra musik. Har vart ute och kört med mamma i mörkret och gjort lite spontaninköp. Studsade av lycka när jag ringde och skorna jag ville ha fortfarande fanns inne, det gjorde min dag. Nu hinner jag inte skriva så mycket mer, men det man vill ha kan man få. Och jag ska ha det. Jag bara måste. Men oftast vill man inte ha det längre när man vet mer, men nu vet jag väl ändå mer än vad jag brukar göra när det blir såhär? Ja, det är härligt i alla fall, och lite jobbigt på ett sätt. Gäller att slita sig ibland, och tygla sina tankar som gärna vandrar iväg på egen hand och vägrar komma tillbaka när man ropar på dem. Nej nu ska jag dricka upp mitt te och försöka skriva något på spanska.
It´s aint me, but it's reality
Bjuder på den här, såhär precis innan läggdags. Från en stökig "walk in closet" i ett främmande land precis innan en av mina sista utgångar. Lite fina klistermärken där på spegeln också. Förmodligen den sista bilden ni ser på mig med kamera i handen, haha, och barbent, på ett bra tag. Det är facsinerande ändå hur olika världsdelar kan påverka så mycket. Mest handlade det väl om att jag inte orkade bry mig, inte orka sticka ut mer än jag redan gjorde, vilket kan vara ganska bekvämt ibland. Jag kan stå för det ialla fall, det är en helt annan verklighet. Eller kanske ser ni mig dansandes såhär imorgon, vi får väl se! ;)
Herregud vad tiden går fort
Nämen åhå, det är redan onsdag. Veckans länsta dag är avklarad och jag har bara gjort nytta, tur det för en gångs skull. Egentligen borde jag väl vara ute och dricka öl vid det här laget, men jag har körlektion imorgon och vad har vi sagt om det här med att festa på onsdagar!? Nej, istället ska jag lägga mig och läsa och fortsätta vara en ansvartagade prick. Vilket jag iof är för det mesta, fast man måste ju få släppa loss och släppa allt ibland för det... Men det blir först till helgen det, om jag har har för mycket träningsverk då vill säga!
Följ min blogg med bloggkoll
Är det redan vår?
Med mobilkamera och allt. Man får ta vad har när solen plötsligt tittar fram, man bangar sitt träningspass för en take away-latte på kajen, tar en 45 minuters prommenad hem och sätter sig i solen igen och pluggar matte innan mor joinar för färdig sallad i solnedgången. Ja, idag har jag lekt medelålders. Eller lekt och lekt, jag är ganska medelålders. Eller mest luttrad kanske.
Enormt skummt ska det va!
Ja, det viktigaste är skummet. Inte kaffet, nej nej, inte alls! Vilken tur med andra ord att jag verkligen fått in tekniken så det blir myyyycket skum (val av mjölk spelar också roll), så jag inte blir sådär ledsen när det bara blir lite skum. Skum är grejen (mycket som är grejen iof). Gör mig en sån här nästan varje dag när jag kommer hem, en ganska dålig vana som man kanske borde sluta med? Men det är ju så gott! Fast kanske borde börja med grönt te istället, det dricker jag ju rätt ofta det med i och för sig. Hursomhelst äter jag typ en mörk chokladkaka om dagen också, det borde jag sluta med på riktigt. Men mörk choklad är ju nyttigt, eller hur var det? Sitter här och laddar ner lite dancehall, det är ju... eh... speciellt. Jag får säkert reda på vad jag ska med det till så småning om... Resten av folket är påväg hit, mina lila strumpbyxor som ännu är oinvigda kanske åker på ikväll? Men det är ju så kallt!! Hur ska jag överleva? Kan inte julen komma snart, och sen vår tack!
Viol är grejen
Ja, vad är det med lila egentligen? Min besatthet började redan på andra sidan jordklotet, i Brasilien närmare bestämt, och så kommer man hem och allt är lila? Okej, det har hänt förut att jag undermedvetet fattat tyckte föt något precis innan det blivit populärt, men då har jag ju i alla fall befunnit mig på samma plats både före och efter. Men nu liksom, hallå? Det finns en gräns. Hur fan kan man snappa upp en trend flera tusen mil bort, för det var ju inte som om jag var direkt uppdaterad på vad som hände här hemma? Det kanske är något universiellt, den lila trenden kanske är global? Fast det är ändå konstigt, för det är nästan som om att jag är kär... och så besatt har jag inte varit av något förut, och speciellt inte av trender. Livet är allt bra mystiskt, inte sant?
Inte minst den här tablettasken, intressant vad mycket intryck bara en liten ask kan ge. Ja, den syftar på viol och lila, sen är det några fina blommor där nere (som är lila såklart). Den är lite knarkig (tabletter...?), fazer betyder faktiskt "att göra" på portugisiska och 23g påminner mig lite om 21 gram som är själens vikt (tänk om det hade vart 21g på riktigt, de kanske borde ändra det?). Allt detta på guld bakgrund, är det inte fantastiskt? Eh ja.., livet är fullt av överraskningar minsan!
Dessutom såg jag en lila tant idag på tunnelbanan idag, ja hon var faktiskt helt lila. Lila byxor, lila tröja, lila halsduk, lila kappa, lila klockring, lila vanlig ring, lila nagellack osv.. Ja, ni fattar. Det ända som inte var lila var örhängerna, glasögonen och skorna, typ... (Ja, jag studerade henne väldigt ingående för det var väldigt trångt på tåget och jag hade inte så mycket bättre för mig medan jag stod där och kramades med alla och lyssnade på min LILA iPod). Hon hade till och med lila slingor i håret, detta fick mig väldigt fundersam. Är det så att den här tanten alltid går omkring i lila eller hur matchar hon annars med håret? Okej, det kanske inte ska komma från mig som tycker att lila passar med allt, men till och med jag blev faktiskt lite fundersam. Hur gör man egentligen i en sådan situation? Livet är verkligen mystiskt, och fullt av överraskningar. Kan man beskriva det bättre?
